Air de Paris

Hufvudstadsbladet

Marica Gripenberg, 5.3.2018

Galleristen Leonard Bäcksbacka (1892-1963) visade sin första utställning med modern fransk konst i Konstsalongen 1938. Under årens lopp återvände han ofta till Paris och ställde ut konst av både finska konstnärer som studerade och bodde där, samt av franska konstnärer vars verk också ingår i den konstsamling han skapade och som Ham erhöll som donation 1976.

Gatorna och sevärdheterna i Paris visas upp på många dukar. Marcus Collin målade Bokstånd vid Seines strand 1910. Hans intresse fångades av storstadens människovimmel i en livlig komposition som är – för tiden – modigt beskuren. Mikko Oinonens vy från 1908 hör till de färgstarka – han hörde till Septemgruppen som bildades 1912. Ragnar Ekelund däremot presenterar Notre Dame i en lugnt meditativ folktom vy från 1920-talet. Konstnärens fokus ligger på formernas och ytornas samspel. De fina färgharmonierna förmedlar en helt annan känsla av parisisk atmosfär och stämning än de grannare vyerna – men bägge fångar olika sidor av parisiskt liv.

Kaféer och restauranginteriörer hör till de färgstarkare skildringarna. Adrien Holy målade På restaurang år 1939. Det är speciellt kvinnornas brokigt mönstrade kläder och granna färger som bidrar till feststämningen. Målningen skildrar nya tider när det hade blivit passande för kvinnor att gå ut tillsammans på restaurang.

Färgstarkt och expressivtRedan när Leonard Bäcksbacka 1915 grundade Konstsalongen, var han intresserad av ett måleri baserat på kraftiga färger och expressiva fritt virvlande penseldrag. Den finska Septemgruppen grundades 1912. Gruppens konstnärer med sina regnbågsfärger är väl företrädda i samlingen.

Galleristens preferenser höll i sig genom åren och påverkade också hans senare konstval. I Paris blev han genom finska konstnärer i staden bekant med den franska konstnärsgruppen « Peintres de la Réalité poetique » (Den poetiska realismens målare). Till dem räknas exempelvis Maurice Brianchon, André Planson och Roger Limouse, vars arbeten ingår i utställningen. Gruppen gjorde sig gällande under några decennier från och med trettiotalet. Deras teman inbegrep bland annat beundrande lovsånger till « kvinnan » – ett tema som märks tydligt bland utställningens många motiv med kvinnor i huvudrollen. Gruppen förverkligade ofta sina visioner med hjälp av en intensivt färgsprakande palett. Deras uttryckssätt passade bra ihop med Bäcksbackas egen konstsyn. *