Paris 1894: Finnish Artists in the Circle of Gauguin and Strindberg

Tikanoja Art Museum, Vaasa

2.6-1.10.2017

Sverige Radio

Peter Öberg, Kulturnytt, 6.9.2017

Så inspirerades finländska konstnärer av Paris

Magdalena Lindroos, amanuens, Tikanojas konsthem, Vasa. Foto: Peter Öberg, Sveriges Radio. — Amanuens Magdalena Lindroos vid en oljemålning av Väinö Blomstedt. Foto: Peter Öberg/SR.

I slutet av 1800-talet åkte många nordiska konstnärer till Paris för att inspireras av nya idéer. Av dem hade de finländska konstnärerna längst att åka.

– Det var verkligen stället dit man skulle åka för att studera konst, men många åkte ju också för att komma bort från de egna miljöerna som man kanske upplevde som begränsande på något vis. Det kan ju framför allt gälla kvinnliga aspirerande konstnärer som hade möjlighet till en mycket större frihet i Europa än de hade här i Norden och i Finland, berättar Magdalena Lindroos, amanuens på Tikanojas konsthem i Vasa som berättar om utställningen.

Så det var inte riktigt tillåtande då att hålla på med konst för en kvinna här till exempel?

– På ett sätt är faktiskt Finland en föregångare. Vi har många konstnärer, till exempel Schjerfbeck som faktiskt getts det här utrymmet och fått uppskattning och också fått gå i skola, men fortfarande tidens anda var nog den att många familjer i alla fall ansåg att deras döttrar kanske inte skulle lägga så stor vikt vid den här konstnärliga utsvävningen utan kanske en tid före hon hittade en lämplig man.

Och så var det för Ester Kumlin som finns med i den här utställningen. Hon var en av de få kvinnliga konstnärer som reste till Paris. I Paris umgicks konstnärerna från de nordiska länderna ofta med varandra, och man kan säga att de bildade en egen konstnärskoloni. Och det var här som Ester Kumlin träffade en tongivande svensk kulturman, ett möte som blev lite problematiskt:

– Hon träffade på Strindberg. Han var en väldigt karismatisk man och kanske känd för sina kvinnoaffärer, och även hon föll för honom och de hade en kort romans. Det här var då ganska chockerande för hennes familj eftersom Strindberg hade ett visst rykte då som väldigt excentrisk och inte riktigt den pålitligaste av äkta män. Så det slutade med att Ester Kumlin åkte hem till Finland igen och gifte sig där. Så där tog hennes konstnärsbana tyvärr slut.

Utställningen går under rubriken « Paris 1894: finska konstnärer i Gauguins och Strindbergs krets », och på Tikanojas konsthem kan man förstås se i huvudsak målningar av de här konstnärerna men också träsnitt av Paul Gauguin som Ester Kumlin hade med sig hem. Verken har lånats från museer och privata samlare.

Hur påverkades då de finländska konstnärerna som Pekka Halonen och Väinö Blomstedt av parisvistelsen?

– Huvudsakligen skulle jag säga att det var den här färgvärlden och att se på motivet på ett annat vis, det var kanske det som den här generationen hämtade tillbaka. Och det var ju inte bara Paris eller Frankrike som exporterades utan också alla nordiska konstnärer hämtade ju också sina intryck och sina traditioner till Paris och det blev en sån här härlig smältdegel, och jag tror det är därför också som det var en så betydelsefull och kreativ period i konsthistorien, säger Magdalena Lindroos.